Innehåll
Var uppfanns kortleken?
Svaret är troligen Kina. Spelkort kopplas till Tangdynastin på 800-talet och till papperet som fanns där, med litterära spår före år 1000.
Prinsessan Tongchang spelade ett bladspel år 868, men kopplingen mellan bladspel och spelkort är omstridd. Tidiga kinesiska kort liknar inte dagens lek och ses inte som direkt förfader till den europeiska modellen.
| Typ | Kännetecken |
|---|---|
| Pengakort | färgerna mynt, snören och myriad |
Hur kom korten till Europa?
Den europeiska leken kom från öster via mamlukernas kort i Egypten och det islamiska riket, inte som en rak kopia från Kina.
Marco Polo som förklaring är avfärdad. Det gäller också historierna om Gringonneurs uppfinning, korstågen och romerna som kom cirka 40 år efter korten. Ingen enskild uppfinnare är känd.
En nästan komplett mamluklek från 1400-talet hittades i Topkapı 1939, men själva leken är inte äldre än 1400. Äldre fragment dateras till 1100- eller 1200-tal. Ordet naib lever vidare i italienskans naibbe och spanskans naipes.
| Del | Rekonstruktion |
|---|---|
| Antal | 52 kort i fyra färger |
| Färger | poloklubbor, mynt, svärd och bägare |
| Per färg | tio sifferkort och tre titelkort |
| Titelkort | malik, nāib malik och thānī nāib, med mönster och skrift i stället för personer |
När syns korten första gången i Europa?
Ordet naip syns i Katalonien 1371 och den äldsta kända beskrivningen skrevs 1377, så 1370-talet är genombrottet i Europa.
John of Rheinfeldens beskrivning från 1377 anger en vanlig form med 52 kort. Ett påstått Bernförbud 1367 är omstritt eftersom den äldsta kopian är från 1398.
| År | Belägg |
|---|---|
| 1377 | kort i Schweiz och förbud i Florens |
| 1379 | köp av lekar i Brabant den 14 maj |
| 1380 | kort i Florens och Paris |
| 1392 eller 1393 | betalning för målning av tre lekar åt Karl VI |
Hur fick vi hjärter och spader?
De latinska färgerna byggde på mamlukernas bägare, mynt, svärd och poloklubbor. Poloklubborna blev batonger eftersom polo var okänt, och i Italien gjordes de till raka ceremoniella stavar.
Tyskland ersatte dem med löv, hjärtan, klockor och ekollon. Frankrike förenklade sedan de tyska symbolerna till klöver, ruter, hjärter och spader cirka 1470 till 1480. Formen gick att trycka som enkel silhuett i svart och rött, vilket hjälpte spridningen. Fransmännen behöll damen och tog bort riddaren som mittkort.
| System | Tecken |
|---|---|
| Latin | bägare, mynt, svärd och batonger |
| Tyskt | löv, hjärtan, ekollon och klockor |
| Franskt | klöver, ruter, hjärter och spader |
Hur blev korten billiga och svenska?
Tidiga europeiska kort var handmålade och dyra. Yrkesmakare i Ulm, Nürnberg och Augsburg tryckte lekar cirka 1418 till 1450, och träsnitt med färgläggning efter tryck gjorde korten till en vara för många. Från cirka 1450 användes också schablon för färgen.
Senare kom vändbara bilder, rundade hörn och finare yta, men bara stegvis. Siffermarkering i hörnen blev vanlig mot slutet av 1700-talet och fick brett fäste efter 1860.
På svenska betyder kortlek en fullständig omgång spelkort. Ordet syns 1709 hos Swedberg, och kortmakare var den som tillverkade kort för hand.
